Bring your own bottle

Magen har blivit helt sjuk i huvet. Den hade sjunkit. Den hade sjunkit, och det kan ni se på tidigare bilder. Och sen nu, i fredags! Den börjar jobba sig uppåt något så in i helvete. Jag blir tjock som fan. Jag börjar kippa efter luft som jag inte gjort på veckor! Den har antagit någon sjuk äppleform där jag har en stor tryckande stjärtbit som trycker upp under mitt högra bröst och en stor tryckade fotbit som trycker upp under mitt vänstra. Jag har skitsvårt att andas! Jag mår skitdåligt!
Nu skulle jag verkligen verkligen behöva ha den här barnmorskan till hands och fråga. Jag är sugen på att ringa förlossningen. Jag trodde att han var på väg neråt-utåt. Inte fan kunde jag ana att han skulle ligga kvar så jävla länge att han lärde sig att stå utan stöd där i magen! Hur mycket mer ska min kropp egentligen behöva stå ut med? När ska de här dumheterna ta slut?



Kolla på det här!

Vecka: 38
Oförklarlig dateringskod: 37+7
Antal centimeter plus: 21
Antal kilo plus: Tolv.
Matintag: Bara frukost idag. Hade jag plåtat efter middagen hade den inte fått plats på bild.
Gravidititetssymptom: Kan inte andas genom näsan. Aj mina revben. Förvärkar. Foglossning. Muskelvärk. Kan inte klappa katten. Panikkänslor. Allmänt missnöje. 
Prata om bebisen med älskling-frekvens: Usch.
Smeka magen-frekvens: Nej. Händerna slår oupphörligen i magen eftersom den är ÖVERALLT.
Allmän status: Panik.
Beräknad tid till nedkomst: 15 dagar.